Asụsụ Paha
Language name | ||
---|---|---|
Spoken in: | — | |
Region: | — | |
Total speakers: | — | |
Language family: | Default | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | —
| |
ISO 639-3: | — | |
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
Paha ma ọ bụ Baha ( onwe ya : [pāhā] ) bụ asụsụ Kra a na-asụ na ugwu Guangnan County, Wenshan Prefecture, Yunnan . Obodo abụọ a dị nso n'ókè Longlin County, Guangxi . A na-elekarị Pha anya dị ka akụkụ nke ụyọkọ olumba Buyang na ọ bụ ụdị dị iche iche. Ọ bụ ezie na edepụtara ya na Ethnologue dị ka Baha Buyang (ISO 639-3: yha ), Weera Ostapirat na-ekewa Paha iche na ụdị Buyang ndị ọzọ. [1]
Ọnụọgụ igwe mmadụ
[dezie | dezie ebe o si]N'ime mpaghara Guangnan (广南县), Yunnan, a na-asụ asụsụ Paha n'ime obodo abụọ nke Yangliancun (央连村) [2] (si na Zhuang jaaŋ24 lɛŋ31 "Buyang [ogbe] nke naanị ya") na Dixu Township (底圩乡) na Anshecun (安舍村) [3] na Bada Township 八达乡. Ebe Yanglian nwere ihe dị ka ndị na-ekwu okwu Paha 500, Anshe nwere naanị ihe dị ka 100 ọkà okwu fọdụrụ. Ndị na-ekwu okwu Paha na-atụgharị ngwa ngwa na Zhuang na Southwwest Mandarin, ọkachasị n'ime obodo Anshe. Ọtụtụ ndị ikom Buyang nọ n'obodo Yanglian lụkwara ụmụ nwanyị Zhuang. [4]
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Paha Buyang nwere consonants ndị a. [5]
Labial | Coronal | Postalveolar | Velar | Uvular | Glottal | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
plain | pal. | bilab. | plain | bilab. | plain | bilab. | plain | bilab. | plain | bilab. | |||
Nasal | voiceless | m̥ | n̥ | ɲ̊ | ŋ̊ | ||||||||
voiced | m | mʲ | mʷ | n | ɲ | ŋ | ŋʷ | ||||||
Plosive | plain voiceless | p | pʲ | pʷ | t | tʷ | tɕ | tɕʷ | k | kʷ | q | qʷ | ʔ |
voiceless aspirated | pʰ | pʲʰ | pʷʰ | tʰ | tɕʰ | kʰ | kʷʰ | qʰ | |||||
plain voiced | b | bʲ | bʷ | d | ɡ | ɡʷ | |||||||
devoiced aspirated | b̥ʱ | b̥ʲʱ | d̥ʱ | ɡ̊ʱ | |||||||||
Fricative | voiceless | f | ʍ w |
θ | θʷ | ɕ | ɕʷ | h | |||||
voiced | ð | ðʷ | ɣ | ʁ | |||||||||
Approximant | voiceless | ȷ̊ | |||||||||||
voiced | j | ɥ | |||||||||||
Laterals | voiceless | l̥ | |||||||||||
voiced | l |
N'ihu | Central | Azu | ||
---|---|---|---|---|
Gburugburu | Gburugburu | |||
Elu | i | ɯ | u | |
Hi-Mid | e | ə | o | |
Lo-Mid | ɛ | ɔ | ||
Dị ala | a |
Udaume atọ dị elu na ụdaume dị ala nwere ike ịdị ogologo.
Ụtọ asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]N'adịghị ka olumba Buyang nke Langjia, Ecun, na Yalang, Paha negatives (dị ka pi45 ) buru ngwaa ahụ ụzọ, ebe olumba Buyang na-edobe ihe ọjọọ na njedebe nke ahịrịokwu. Ihe omume a na Paha nwere ike ịbụ n'ihi mmetụta ndị China. [6]
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ ezie na Bumang na Mang nwere aha ndị yiri ya, a na-asụkwa ha abụọ na Honghe Pref hiri anya.
- ↑ Ostapirat (2000). Proto-Kra, Linguistics of the Tibeto-Burman Area, Vol. 23 (in en).
- ↑ Guǎngnán Xiàn Dǐxū Xiāng Pǔlóng Cūnmín Wěiyuánhuì Yānglián Zìráncūn (zh). ynszxc.gov.cn. Archived from the original on 2018-04-12. Retrieved on 2012-09-17.
- ↑ Guǎngnán Xiàn Bàměi Zhèn Luòlǐ Cūnwěihuì Ānshècūn (zh). ynszxc.gov.cn. Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved on 2014-10-11.
- ↑ Li (2010). The Buyang Language of South China: Grammatical Notes, Glossary, Texts and Translations (in en). Canberra: Pacific Linguistics.
- ↑ Li (2006). "Notes on Paha Buyang" (in en). Linguistics of the Tibeto-Burman Area 29 (1): 1–40.
- ↑ Li (1999). Gēyāng yǔyán tànsuǒ (in zh). Beijing: Zhongyang minzu daxue chubanshe.